Sorteringsguide – Matavfall

Sorteringsguide – Matavfall och rätt sortering av det

Matavfall är organiskt avfall som bryts ned snabbt i naturen. En noggrann sortering av matavfallet är mycket viktig eftersom det är en värdefull råvara som kan bli förnybar energi och näringsrik biogödsel. Rätt sorterat matavfall minskar mängden restavfall och sänker avfallshanteringens klimatpåverkan betydligt.

Vad får läggas i matavfallet?

I kärlet för matavfall hör allt fast matavfall och material som bryts ned snabbt. Sådant avfall är bland annat:

• Matrester: skal från frukt, grönsaker och rotfrukter, rens från kött och fisk, fiskben samt alla fasta matrester.
• Kaffe och te: kaffesump, kaffefilter, tepåsar och teblad.
• Äggskal: skal från ägg.
• Hushållspapper: hushållspapper, servetter och näsdukar som inte har blötts med kemikalier.
• Växter: mindre mängder vissna blommor, växtdelar, snittblommor och blomjord.
• Förpackningar: äggkartonger som rivits i bitar samt matavfallspåsar av papper som bryts ned helt.

Vad får inte läggas i matavfallet?

I kärlet för matavfall får du inte lägga material som inte bryts ned, farliga ämnen eller vätskor som försvårar behandlingsprocessen. Lägg under inga omständigheter i kärlet:

• Plast och metall: plastpåsar, plastomslag, konservburkar, folier och kapsyler även om det finns matrester på dem.
• Vätskor och fett: soppor, flytande matoljor, buljonger och andra drycker. Flytande avfall ska sugas upp i papper och större mängder flytande fett förpackas tätt och läggas i restavfallet.
• Hygienprodukter: blöjor, bindor, bomullspinnar, absorberande underlägg och våtservetter.
• Aska och fimpar: fimpar, aska, kol och grillkol.
• Avfall från husdjur: kattsand, hundbajs och strö från burdjur hör till restavfallet om inte den lokala avfallshanteringen anger något annat.
• Skräp som inte bryts ned: dammsugarpåsar, tuggummi, läder och gummi.

Vad händer med matavfallet efter sorteringen?

När matavfallet har samlats in från fastigheterna transporteras det till en biogas- eller komposteringsanläggning. I Sverige rötas största delen av matavfallet i en biogasanläggning i ett slutet syrefritt utrymme. Ur denna process bildas biogas som används som fordonsbränsle och för el- och värmeproduktion.

Rötresten som blir kvar efter processen behandlas till biogödsel som ersätter konstgödsel i jordbruket. På så sätt återgår näringsämnena i kretsloppet. Ju renare matavfallet är från plast och andra föroreningar desto bättre blir kvaliteten på biogödseln.