Sorteringsguide – Restavfall

Restavfall är det avfall som blir kvar när matavfall, förpackningar, pant, elavfall, batterier, farligt avfall, textilavfall och andra separat insamlade fraktioner har sorterats ut. Restavfall är alltså inte en behållare för blandat avfall, utan den sista fraktionen efter att allt annat har sorterats rätt.

Vilka enskilda föremål som får läggas i restavfallet kan skilja sig mellan kommuner och avfallsinsamlare. Följ därför alltid verksamhetens avfallsavtal och de lokala sorteringsinstruktionerna om de skiljer sig från exemplen på den här sidan.

Sorteringsguide – Restavfall: vad får slängas här?

Vanliga exempel på restavfall från kontor, personalutrymmen och offentliga miljöer är:

• blöjor, bindor, tamponger och andra använda hygienprodukter;
• tops, bomullsrondeller och plåster;
• dammtussar och dammsugarpåsar;
• utslitna diskborstar, disktrasor och disksvampar;
• våtservetter, klistermärken och tejp;
• pennor och mindre trasiga föremål utan batteri eller elektronik;
• snus och cigarettfimpar.

Lägg restavfallet i den påse som är avsedd för verksamhetens restavfall och förslut påsen ordentligt. Använd inte en matavfallspåse till restavfall.

Sorteringsguide – Restavfall: vad ska sorteras separat?

Följande ska inte läggas i restavfallet:

• matavfall och annat bioavfall som omfattas av separat insamling;
• pappers-, plast-, metall- och glasförpackningar;
• färgade och ofärgade glasförpackningar;
• burkar och PET-flaskor med svenskt pantmärke;
• batterier och elavfall;
• lampor och andra ljuskällor;
• läkemedel, kemikalier och annat farligt avfall;
• tidningar och returpapper där de samlas in separat;
• textilavfall som ska lämnas till separat insamling;
• grovavfall och byggavfall.

Förpackningar ska tömmas och sorteras efter material. En förpackning med rester som gör den till farligt avfall ska hanteras som farligt avfall, inte som restavfall.

Sorteringsguide – Restavfall: viktigt om textil och andra lokala undantag

Sedan den 1 oktober 2025 finns svenska undantag från kravet på separat utsortering för vissa textilier. Det gäller bland annat strumpor och underkläder samt textil som är så möglig, angripen, nedsmutsad eller förstörd att återanvändning eller materialåtervinning omöjliggörs eller avsevärt försvåras.

Kommunen kan samtidigt ha mer långtgående lokala instruktioner. Lägg därför inte kläder, skor eller annan textil i restavfallet enbart för att den är sliten. Kontrollera först kommunens eller avfallsinsamlarens anvisning.

Dricksglas, porslin, keramik, spegelglas, mindre mängder kall aska och kattsand hanteras också olika i olika kommuner. De ska därför bara läggas i restavfallet när den lokala sorteringsguiden uttryckligen anger det.

Sorteringsguide – Restavfall: vad händer efter insamlingen?

Restavfall behandlas normalt genom förbränning med energiåtervinning. Värmen kan användas till fjärrvärme och elproduktion. Energiåtervinning ersätter dock inte materialåtervinning. Därför ska återanvändbara produkter, matavfall, förpackningar och andra separat insamlade material alltid sorteras ut innan restavfallet lämnas.

Sorteringsguide – Restavfall: välj rätt kärl på arbetsplatsen

Om ni samlar in enbart restavfall vid en viss punkt kan ni välja en papperskorg för ett avfallsslag. När restavfall ska samlas tillsammans med exempelvis matavfall, pappersförpackningar eller plastförpackningar i en gemensam station passar ett källsorteringskärl för två till fem avfallsfraktioner.

Använd samma fraktionsnamn, symbol och färg på kärlet som i fastighetens efterföljande insamlingssystem. Placera instruktionen så att användaren ser den innan avfallet läggs i kärlet.

Tillbaka till Sorteringsguide för företag.