Scope 3, kategori 5: En guide till avfallsrelaterade utsläpp

Har din organisation koll på vad avfallet faktiskt kostar i koldioxidutsläpp när det väl har lämnat byggnaden? För fastighetsförvaltare och hållbarhetsansvariga utgör avfallsrelaterade Scope 3-utsläpp ofta en förbisedd del av klimatrapporteringen, vilket kan stå i vägen för ambitiösa miljömål. Att bemästra kategori 5 är därför avgörande för en transparent och korrekt ESG-rapportering.

Vad innebär Scope 3, kategori 5?

Enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) omfattar kategori 5 utsläpp från hantering och behandling av det avfall som genereras i den egna verksamheten. Detta täcker allt från fast avfall till avloppsvatten. Det viktiga att notera är att kategorin endast gäller avfall som behandlas vid anläggningar som ägs eller drivs av en extern part. Om företaget självt äger deponin eller förbränningsanläggningen ska utsläppen istället redovisas under Scope 1 eller Scope 2.

Eftersom du köper en tjänst från en extern aktör klassificeras dessa som uppströms Scope 3-utsläpp. Något som gör kategorin unik är att den även inkluderar framtida utsläpp. Om du exempelvis skickar organiskt avfall till en deponi idag, ska all metangas som förväntas frigöras under hela nedbrytningsprocessen rapporteras under det nuvarande året. Detta är särskilt relevant för matavfall, som beräknas stå för så mycket som 58 % av de diffusa metanutsläppen från kommunala deponier.

Metoder för att beräkna avfallsutsläpp

För att på ett tillförlitligt sätt följa och rapportera återvinningsgrader på arbetsplatsen, krävs en beräkningsmetod anpassad efter tillgången på data. GHG-protokollet anger flera tillvägagångssätt för att säkerställa en heltäckande ESG-rapportering för avfallshantering.

Metoden för specifika avfallstyper

Detta är den mest exakta metoden för organisationer med god datatillgång. Här beräknas utsläppen genom att vikten eller volymen för varje enskild avfallsström – som papper, plast eller bioavfall – multipliceras med en specifik utsläppsfaktor för just det materialet och dess slutbehandling (exempelvis återvinning, förbränning eller deponi).

Genomsnittsmetoden (Average-data method)

Om verksamheten endast mäter den totala avfallsvikten utan att specificera olika materialflöden, används genomsnittsmetoden. Man applicerar då en genomsnittlig utsläppsfaktor baserat på den huvudsakliga bortskaffningsmetoden. Metoden är enklare att använda men ger ett mindre precist resultat i rapporteringen.

Leverantörsspecifik metod

Här samlas primärdata för Scope 1 och Scope 2 in direkt från avfallsentreprenören. Det ger en mycket exakt bild av de faktiska utsläppen per behandlad enhet vid just deras anläggning. Metoden är optimal för precision, men kan vara tidskrävande och svår att genomföra för mindre organisationer.

För att få fram nödvändig aktivitetsdata bör man granska vågsedlar, transportdokument och fakturor. På vissa marknader, som i Danmark, är det redan ett krav att företag som producerar mer än ett ton avfall årligen använder digitala spårningssystem för varje sändning.

Behandlingsmetoder och rapporteringsstandarder

GHG-protokollet kräver att man särskiljer olika behandlingsmetoder i rapporteringen. De vanligaste kategorierna är:

• Deponi: Ofta den största källan till metanutsläpp inom Scope 3.
• Förbränning och energiutvinning: Utsläpp som uppstår när avfall eldas upp.
• Återvinning: Utsläpp från sortering och bearbetning av återvinningsbart material.
• Kompostering och rötning: Utsläpp vid nedbrytning av organiskt material.

Vid rapportering är det viktigt att komma ihåg att kategori 5 inte tillåter ”negativa” eller ”undvikta” utsläpp. Även om återvinning sparar stora mängder koldioxid globalt, tillgodoräknas denna miljönytta det företag som använder det återvunna materialet i sin produktion – inte det företag som kastade avfallet. De utsläpp som själva återvinningsprocessen orsakar ska rapporteras som ett positivt värde. Att ha god koll på europeiska regler för återvinning på arbetsplatsen underlättar korrekt kategorisering.

Regional efterlevnad och lagkrav

Kraven på rapportering och hantering varierar mellan olika länder, vilket gör lokal kännedom nödvändig för att upprätthålla miljöledningssystem enligt ISO 14001. Nationell lagstiftning styr hur avfall ska sorteras, vilket i sin tur direkt påverkar datakvaliteten för Scope 3.

• Sverige: Sedan 2024 är det obligatoriskt för alla verksamheter att sortera ut matavfall separat.
• Danmark: Arbetsplatser har krav på sig att sortera i minst fyra olika avfallsfraktioner.
• Estland: Organisationer måste separera papper, plast, metall, glas och bioavfall – särskilt om de producerar mer än 10 kg bioavfall per dag.
• Litauen: Digital registrering i realtid via system som APVIS blir allt vanligare för att övervaka avfallsflöden.

Genom att proaktivt följa lagstiftning kring återvinning i Europa minskar ni risken för sanktioner samtidigt som ni ökar transparensen gentemot era intressenter.

Minska utsläppen genom effektiv källsortering

Det mest verkningsfulla sättet att sänka utsläppen i kategori 5 är att klättra i avfallshierarkin: från deponi och förbränning mot ökad återvinning. Att investera i centraliserade källsorteringsstationer är en nyckelåtgärd. Genom att ersätta små, enskilda papperskorgar vid skrivborden med strategiskt placerade stationer med hög kapacitet kan sorteringsgraden öka med upp till 40 %. Detta minimerar mängden restavfall – den fraktion som oftast har högst utsläppsfaktor – och säkerställer att materialet förblir rent för cirkulär användning.

Utöver själva hanteringen bör man även se över klimatavtrycket i den fysiska utrustningen. Att välja källsorteringskärl tillverkade av förnybar björkplywood kan ge två till fyra gånger lägre koldioxidutsläpp jämfört med alternativ i metall eller plast. Detta bidrar till att minska kontorets koldioxidavtryck inom flera delar av Scope 3 genom medveten och klimatsmart upphandling.

Noggrann Scope 3-rapportering är idag en förutsättning för att leva upp till regler för förpackningsavfall för företag och internationella ESG-krav. Genom att systematiskt mäta och förbättra hanteringen i kategori 5 förvandlas regelefterlevnad till en strategisk fördel.

Vill du veta mer om hur hållbar design kan förenkla er källsortering och öka återvinningsgraden? Utforska vårt sortiment av prisbelönta källsorteringskärl och ta nästa steg i ert hållbarhetsarbete.